Plöjde lite böcker under förra veckan, det var utläst i bokhyllan och mor hade vänligheten att låna ut lite... började med en enkel thriller av Robert Ludlum, ni vet, han med Jason Bourne... tja, vad skall man säga... Det kändes som ett hopkok av alla möjliga andra böcker, allt från Vår man i Havanna till Täcknamn Odessa... fast helt utan sammanhang. En vänlig tolkning är att den var dåligt översatt, men jag tror inte jag bryr mig om att läsa om den på orginalspråket.
Att istället kasta sig in i Helene Turstens "Det lömska nätet", tätt följd av Arnaldur Indridasons "Frostnätter" var en ren njutning, i jämförelse. Inga Nobelpristagare kanske, men det var det här jag var ute efter, ren och skär avkoppling att tillfälligt förlora sig i. Det bästa sparade jag dock till sist, så söndagen tillbringades till största delen i stillhet tillsammans med Paul Auster och "Osynlig". Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men det är skillnad på böcker, helt klart. Har du inte upptäckt Paul Auster än, så har du många behagliga timmar framför dig.
Varför skriva om detta då? Allt läsande blev förstås en flykt, från städbehov och planen på att läsa klart en bok om handledning... Skall strax sätta mig med den...
Frågan som dök upp idag handlar om vad det är som gör att jag så totalt kan försjunka i läsning, medan det är så svårt att få adepterna att ta sig igenom en tämligen enkel bok... 15 sidor på 90 minuter, med den takten hinner man ju nästan glömma vad som stod på föregående sida... nu kanske jag är nedlåtande, förlåt så mycket... det är väl skillnaden jag är ute efter... för mig är det ren avkoppling från vardagsbekymren att sjunka ned i en bok, uppenbarligen inte så för andra. Är det en anstränging? Vad gör man i stället då, när man vill koppla av? Jag är väl för inkrökt för att fatta... Tips mottages tacksamt!
måndag 21 mars 2011
söndag 20 mars 2011
Tråkigheter...
...hur gör man för att arbetet skall bli roligare? Hur får man sina stackars studenter att koncentrera sig på den demografiska transitionen, Locarnoavtalet eller Saltsjöbadsandan när det är så mycket intressantare att hålla sig á jour med vad kamrater har för status på Facebook, en ny video på YouTube eller bara surfa runt? När till och med vanligt skrivarbete med papper och penna ter sig mer lockande är multimediala lektioner på skärmen med interaktiva kartor, ljudfiler och filmsnuttar från när och fjärran?
Ryktet om de digitala infödingarnas simultankapacitet verkar inte sträcka sig till förmåga att samtidigt studera och kolla Facebook. Förmågan att simultant hålla igång ett oräkneligt antal konversationer via olika sociala media kan vid en första anblick verka som simultankapacitet, men vid en närmare skärskådning visar det sig att alla dessa små blinkande fönster som pockar på uppmärksamhet mest innehåller enstaka ord eller meningar, ofta bara "feeeeeet, mannen", okvädingsord med referenser till mödrar och diverse onämnbara sexuella aktiviteter eller kommentarer till varandras bilder, ofta i superlativer, fiiiinaste, sötaste...
Klassisk katederundervisning är inte heller så enkel, om man inte inleder med kroppsvisitering och befriar det ärade publikum från alla störande objekt i form av smartphones, MP3-spelare och bärbara spelkonsoler... och en sådan åtgärd är inte direkt förtroendeskapande, relationsskapande, inlärningsgenererande...
Kanske all undervisning bör paketeras i form av rappade videoinslag på YouTube? Men hur blir det då med bildningsidealet? Hur blir det med att insupa NY kunskap och placera in den i förhållande till redan förvärvad kunskap? Hur blir det med att revidera gammal kunskap när ny information tillkommer, om processen ständigt störs av ett blinkande fönster med den uppfordrande frågan "wazzup, brush..?"
Ryktet om de digitala infödingarnas simultankapacitet verkar inte sträcka sig till förmåga att samtidigt studera och kolla Facebook. Förmågan att simultant hålla igång ett oräkneligt antal konversationer via olika sociala media kan vid en första anblick verka som simultankapacitet, men vid en närmare skärskådning visar det sig att alla dessa små blinkande fönster som pockar på uppmärksamhet mest innehåller enstaka ord eller meningar, ofta bara "feeeeeet, mannen", okvädingsord med referenser till mödrar och diverse onämnbara sexuella aktiviteter eller kommentarer till varandras bilder, ofta i superlativer, fiiiinaste, sötaste...
Klassisk katederundervisning är inte heller så enkel, om man inte inleder med kroppsvisitering och befriar det ärade publikum från alla störande objekt i form av smartphones, MP3-spelare och bärbara spelkonsoler... och en sådan åtgärd är inte direkt förtroendeskapande, relationsskapande, inlärningsgenererande...
Kanske all undervisning bör paketeras i form av rappade videoinslag på YouTube? Men hur blir det då med bildningsidealet? Hur blir det med att insupa NY kunskap och placera in den i förhållande till redan förvärvad kunskap? Hur blir det med att revidera gammal kunskap när ny information tillkommer, om processen ständigt störs av ett blinkande fönster med den uppfordrande frågan "wazzup, brush..?"
Etiketter:
digital,
Facebook,
simultankapacitet,
sociala nätverk,
undervisning
lördag 19 februari 2011
Dags igen...
Skall man låta eleverna blogga som en del i undervisningen?
lördag 27 mars 2010
Multimedia-teaser
Jag har försökt använda en del av de fria verktyg för mer kreativt arbete jag hittat, tillsammans med elever... med varierande framgång. Jag har introducerat MyToonDooo
för eleverna och försökt få dem att göra recensioner i serieform... Än så länge ingen framgång.
Igår tänkte jag mig enorm produktion av film med hjälp av xtranormal
men tyvärr verkade vår antikverade datasal sätta stopp för den verksamheten.
Själv har jag lekt med verktyget och gjort en liten "teaser" för en kommande aktivitet i samhällskunskap, ett low-tech forumspel. Tanken med teasern är att den dels skall ligga på vår lärplattform, men också visas i uppehållsrum på intern-TV... skall bli spännande att se hur det går.
En kollega åker till New York över påsk, så snart kommer jag att vara ägare till en Flip UltraHD. Någon som har en, eller i övrigt har erfarenhet av att använda film/video i undervisningen?
fredag 19 februari 2010
Om lärplattformar, att hinna med och annat...
Jag har ända sedan i julas haft ambitionen att prova MyUdutu som ett alternativ till de möjligheter som erbjuds i Ping-Pong, som är basen för min lokala lärplattform. Ambitioner är ju bra, den här har dessvärre ännu inte blivit mer än en ambition. Jag har bara skapat mig ett konto och kikat runt lite, men endera dagen skall jag göra slag i saken.
Just nu siktar jag mest på att hantera alla inlämningsuppgifter mina elever skickar in och på hur jag skall lyckas entusiasmera mina kollegor. Jag håller på eget bevåg små IKT-workshops en gång i veckan, med huvudsaklig inriktning mot Ping-Pong. Emellanåt blir det annat också, vi har tittat på hur man kopplar upp en massa flyttbar utrustning i sitt klassrum, bärbar dator, projektor och en Mimeo är det som finns att tillgå. Lustigt hur en lovvärd ambition ibland kan falla på något så prosaiskt som brist på eluttag och grendosor...
Det är sådana småsaker som kan få även den mest fanatiska IT-pedagog att gå tillbaka till bläckhorn och flanellograf.
Just nu siktar jag mest på att hantera alla inlämningsuppgifter mina elever skickar in och på hur jag skall lyckas entusiasmera mina kollegor. Jag håller på eget bevåg små IKT-workshops en gång i veckan, med huvudsaklig inriktning mot Ping-Pong. Emellanåt blir det annat också, vi har tittat på hur man kopplar upp en massa flyttbar utrustning i sitt klassrum, bärbar dator, projektor och en Mimeo är det som finns att tillgå. Lustigt hur en lovvärd ambition ibland kan falla på något så prosaiskt som brist på eluttag och grendosor...
Det är sådana småsaker som kan få även den mest fanatiska IT-pedagog att gå tillbaka till bläckhorn och flanellograf.
lördag 6 februari 2010
onsdag 3 februari 2010
Mer om ljud... step by step...
Mycket IKT i undervisningen idag... först studiebesök på Göteborgs-Posten, med föredrag, film där publiken var med och bestämde fortsättningen med hjälp av mentometrar, precis som i Parlamentet i TV och avslutningsvis ett spel där man skulle konstruera tidningens förstasida, välja och bedöma nyheter och matcha med lämplig bild. Uppskattat, roligt och lärorikt. Undrar om man kan få köpa spelet... Tack till Sofia vår ciceron i mediedjungeln!
Avrundade dagen tillbaka i skolan genom att låta eleverna pröva sig fram i programmet Audacity, hitta valfri engelskspråkig text på nätet, läsa in den, spara i MP3-format och lämna in via vår lokala lärplattform. Bra övning för elever som ogärna talar engelska i klassrummet och ger mig lite material för bedömning av muntlig språkfärdighet. Skall jobba mer med det, idag var det mest ett test som fungerade över förväntan.
Avrundade dagen tillbaka i skolan genom att låta eleverna pröva sig fram i programmet Audacity, hitta valfri engelskspråkig text på nätet, läsa in den, spara i MP3-format och lämna in via vår lokala lärplattform. Bra övning för elever som ogärna talar engelska i klassrummet och ger mig lite material för bedömning av muntlig språkfärdighet. Skall jobba mer med det, idag var det mest ett test som fungerade över förväntan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)